JenniK

Jaha, då var man 21 år gammal och det är väl inget mer med det. Förutom bakfylla! När man var ung och halsade Z så kunde man gladeligen gå upp vid 8 på morgonen och vara pigg och ta sig till skolan, men nu när man dricker öl/vin kvällarna långa så ligger man i sängen hela dagen. Fy fan. Nu ska jag ju dock erkänna att shotsen bara ramlade ner i mig, en efter en, igår så att jag vaknade vid ett idag kanske inte är så konstigt.

Nu för alla trogna fans och gamla vänner så ska jag berätta om min kväll, vilket jag absolut vet att man inte borde göra utan vidare för att hela internetvärlden ska kunna  se. Men jag gör det ändå. För er, för ert välmående. Såg att Frida min gamle kompanjon i alkoholvärlden hade uppskattat min bdb så hon lär kanske fnissa för sig själv efter detta. Vill man inte veta om äckligheter ska man sluta läsa nu!

Kvällen börjar med att jag slutar jobbet och min fina brasilianare Deise dyker upp utan förvarning. Jag slänger på mig ombyte och lite smink, ni känner mig det behöver inte vara fresh utan bara det är någonting! Det blir en drink på maxwells där vi väntar in Sandra (former flatmate) och Julia (workmate fd. hard rock manager). Då dyker även Lucy upp utan förvarning och helt plötsligt blir det världens girls night out. Julia har bakat kaka, choklad cheesecake, och har med sig skumpa med tillhörande plastmuggar. Vi sticker på middag och äter god mexikansk mat, I LOVE!

Lucy åker hem tidigare än oss andra, som också ska hem till henne senare, och Victoria (SOM ÄR FRÅN FUCKING TRANSYLVANIEN!!) tar hennes plats. MER DRINKAR! Markus slutar jobba, möter upp oss, vi tar bussen till Lucy- tror vi, hamnar ute i södra ghettot och försöker kvickt ta oss tillbaka in mot stan och hittar till slut hem till rätt hus. Där har vi Olivia och någon mer kille och vi sjunger till Xfactor och dricker.

Taxi mot roadhouse där Nikki och Kelly, mina fina trogna vänner, väntar. Markus viker av för att åka hem vilket han nog behöver och jag springer in för att hälsa på allt och alla. Att komma till roadhouse för mig är som att sitta i mitt vardagsrum, typ. Det brukade vara så i alla fall, nu har jag blivit lugn. Det fanns tider då jag gjorde roadie sju dagar i veckan. Här inne var det tydligen en nota i mitt namn och alla bjöd på shots hit och dit. Folk kommer, folk går, jag dansar, dimma, kissa lite, shot, prata om otrooooligt viktiga saker som man gör när man är full, shot, boka in resa till Sverige med N&K, shot osv. Helt plötsligt är klockan tre, roadie stänger, alla är borta- som vanligt.

Jag tar mig ner till the strand och hoppar på bussen. Full kontroll, no worries. Somnar till, vaknar upp, somnar igen, kontrollen försvinner, snart hemma, ta det lugnt, aaaaaaaaaaaah. Åtta busshållsplatser innan mitt hus känner jag mig så fruktansvärt illamående, alkohol och vinglig dubbeldeckare mixas inte bra. Trycker på stoppknappen för att jag måste ut, hinner inte ner för trappan, kräks i armen på min jacka. Bussen stannar jag hoppar av och "tömmer" armen och kräks lite till. Nu kommer problemet (som om en liten spya skulle vara ett problem för en gammal veteran som mig, nej va?!) att gå hem åtta hållplatser.....

Jag ringer Markus som ligger  och sover och ska upp om två timmar lite drygt och försöker förklara situationen. Får inte fram något vettigt utan han får dra på sig kläderna och komma och möta mig. Börjar lunka hemåt i ren fyllestil och på det smartaste sätt jag kommer på hålla ut armen så jag inte ska få på mig något av det som just kom upp. Där gårjag, vaggar och sjunger för mig själv och vips så är jag hemma. Då smart som jag är, för att kläderna/jackan jag hade på mig inte får tvättas på annat sätt än kemtvätt, hoppar in i duschen med allting på. Grymt bra! Ingen handuk inne i badrummet men vad fan gör det. Jag traskar genom hallen efter en dusch och håller Markus vaken med fyllebabbel ett långt tag. Min födelsedag var gudomligt bra!

Kameran som jag lovade hade inga batterier kvar så det blev tre bilder. Jag lovar att ladda upp dem imorgon. Nu ska jag tillbaka till surfande/harpanspelande/webtvtittande. Tack för att ni tog er tid.